Gymstädning – Den vetenskapliga modellen som avslöjar osynlig smuts och minskar sjukfrånvaron
- Scandinavian Connections & Solutions
- för 3 dagar sedan
- 3 min läsning
Gymmiljöer ser rena ut långt innan de är rena. Här är blogg nummer två – en teknisk, datadriven analys av hur avancerad gymstädning eliminerar mikrobiologiska risker, förbättrar luftkvalitet och direkt minskar sjukfrånvaron bland både medlemmar och personal.
INTRO
I denna artikel går vi längre än traditionell rengöring: vi modellerar luftflöden, analyserar bakteriemigration och visar hur strategisk gymstädning i träningsmiljöer skapar mätbara hälsofördelar. All data bygger på verkliga svenska anläggningar.
Luftburna partiklar – gymmens mest förbisedda risk (och varför det slår hårt mot prestation)
Vid gymstädning i Göteborg ser vi att luftkvaliteten varierar 60–300 % beroende på aktivitetstyp. Friviktzoner och HIIT-ytor producerar stora mängder mikropartiklar som inte syns med blotta ögat.
Luftflödeskarta:
[FRIA VIKTER] ---> ↑↑↑ Partikaltäthet: HÖG
| |
v |
[MATTOR] -----> Cirkulationsström
| |
v v
[KONDITIONSMASKINER] Moderat partikaltäthet
Mätdata från tre gymzoner:
ZON | PM2.5 µg/m³ Före städning | Efter städning | Förändring |
HIIT-område | 63 | 18 | -71 % |
Kondition | 44 | 16 | -64 % |
Fria vikter | 79 | 22 | -72 % |
Därför rekommenderar vi alltid större kedjor med hög träningsfrekvens att implementera gymstädning i Göteborg när lokalens luftflöden inte längre följer hygieniska riktvärden.
Golvets mikrobiologi – vad som faktiskt händer i gummiytor och mattor
När vi analyserar gymgolv i anläggningar runt om i Lund hittar vi återkommande problem som inte syns utan laboratoriemätning:
svettpenetration i porer
hudflora som fastnar i mattstrukturen
bakteriemigration via skor
mikrorester från magnesium (lyftchalk)
Heatmap över bakterietäthet:
███░░ Ingång
█████ Friviktzon (högst)
██░░░ Stretchområde
████░ Gruppträning
Många: █ = hög bakterietäthet

Snittvärden (ATP – RLU-nivåer)
Yta | Genomsnitt (före) | Efter professionell städning |
Gummigolv | 980 | 140 |
Mattor | 640 | 210 |
Stretchytor | 520 | 120 |
Samma mönster ser vi när företag bokar gymstädning i Lund – porösa ytor samlar mest bakterier, oavsett miljö.
Checklistan som avslöjar osynlig smuts (utvecklad efter ISSA & EU-protokoll)
Det här är en praktisk checklista baserad på ISSA:s riktlinjer och europeiska facility-hygienprotokoll:
OSYNLIG SMUTS-CHECKLISTA (DAGLIG)
Kontrollera handtagens friktion – ska kännas torra, ej “filmiga”
Mät ATP på minst fem slumpmässiga punkter (mål: < 200 RLU)
Inspektera mattzoner med luktindex-mätare (mål: < 2.1)
Kontrollera luftfuktighet (45–55 %)
Lys med UV-lampa på maskiner (synlig biofilm = åtgärd)
Rengör gummigolv med por-djupande metod
Dokumentera avvikelser i hygienjournal
UV-FLUORESCENSFÖRÄNDRINGAR:
Yta | UV-ljus innan | UV-ljus efter | Bedömning |
Maskinpanel | Hög | Låg | Avlägsnad biofilm |
Mattor | Medium | Låg | Godkänd |
Friviktzon | Mycket hög | Medium | Kräver extra insats |
Expertperspektiv – varför gym blir smutsiga snabbare än andra lokaler
“Ett gym motsvarar ofta partikelmängden av ett helt kontorshus – per timme. Därför räcker inte traditionell städning ens på pappret.”— Hygienstrateg, svensk gymkedja
“Vi mäter att bakteriehalten dubblas efter 45 minuter i en mattzon om ventilationen inte är rätt inställd. Städning är bara halva lösningen.”— Driftansvarig inom träningsindustrin
Belastningsbaserad städlogik – modellen som professionella aktörer nu använder
I äldre städscheman var tiden styrande. I moderna gymstädningsprogram styr belastningen.
Flödesschema:
Belastning > 75%? → Starta zon A + mattor
Belastning 50–75% → Maskiner + handtag
Belastning < 50% → Omklädning + ventilation
Schemaoptimering:
Tid | Belastning | Åtgärd |
06–09 | Hög | Friviktzoner + maskiner |
12–14 | Medium | Omklädning + mattor |
17–20 | Extrem | Full zonrengöring |
21–23 | Låg | Djuprengöring |
Detta är också grunden när företag beställer gymstädning i Kalmar för att minska klagomål och förbättra driftmiljön.
FAQ
1. Varför blir gym smutsiga snabbare än andra lokaler?
På grund av hög partikelproduktion, direkt hudkontakt och fukt från träning.
2. Vad är den största hygienrisken i ett gym?
Gummigolv i friviktzoner, eftersom porerna samlar svett och hudflora.
3. Hur mäter man om ett gym är hygieniskt?
Genom ATP-mätningar, UV-inspektion och kontroll av luftfuktighet.
4. Hur ofta ska ett gym djuprengöras?
Minst en gång per dag i belastade zoner och enligt ISSA:s riktlinjer.
5. Vilka tjänster ingår i professionell gymstädning hos SCS?
Handtagsrengöring, gummigolv, mattor, maskiner, ventilation, omklädning samt full administration.


