Fönsterputs & arkitektur: varför byggnadens form avgör hur snabbt fönster blir smutsiga
- Scandinavian Connections & Solutions
- för 4 timmar sedan
- 3 min läsning
Glasytor smutsas inte ner av slump. Byggnadens form, material, vinklar och placering skapar helt egna “smutszoner” som bara går att förstå med rätt teknisk analys. I denna artikel förklarar vi sambandet mellan arkitektur och fönsterputs — och varför vissa fönster håller sig rena längre än andra.
INTRO
Smuts på fönster påverkas av mer än bara väder och trafik. Arkitekturen skapar egna luftflöden, turbulensfält och dammsamlande strukturer som gör vissa glaspartier mer utsatta än andra. För företag som vill optimera sin putsfrekvens handlar det därför inte bara om städning — utan om att förstå byggnaden.
Fasadvinklar och vindfång – därför får vissa fönster tre gånger mer smuts
Fasader med vinklade sektioner, utskjutande partier och djupa karmar skapar turbulens som binder damm och partiklar mot glasytan.
Vanliga arkitektoniska riskfaktorer:
utskjutande balkar
djupa fönsternischer
fasader med räfflor
glaspartier i hörn
höga byggnader med mycket vindpåverkan
Turbulens runt en fasad:
Det är därför många företag i exempelvis städer som Solna väljer fönsterputs i Solna för byggnader med vindkänsliga fasader.
Materialens påverkan – sten, metall eller glas? Varje fasad skapar sin egen smutsprofil
Material runt fönster påverkar hur damm och fukt binder mot glaset. Vissa material smutsar ner fönster snabbare än andra.
Materialeffekt på smutsbildning:
Material nära glas | Påverkan | Risk |
Betong | Dammsläpp | Hög |
Tegel | Mikropartiklar | Medel |
Plåt | Vattenflöden & ränder | Hög |
Trä | Pollen & fiberrester | Medel |
Glas mot glas | Reflexsmuts | Låg |
Material → Smuts:
Betong: ████
Plåt: ███
Tegel: ██
Trä: ██
Glas: █
Just därför anpassar många verksamheter i bland annat städer som Nacka sin putsfrekvens när byggnaden är omgiven av material som smutsar ner snabbare, ofta via fönsterputs i Nacka som kontinuerlig tjänst.
Höjdskillnader – fönster på olika nivåer utsätts för helt olika smuts
Smutsen ändras radikalt beroende på våningsplan. Detta kräver olika tekniker, redskap och intervaller.
Vanliga mönster:
Låg höjd → avgaser, stänk & gatudamm
Mellanvåningar → mikropartiklar i vindstråk
Höga höjder → salt, pollen, kondensfilm
Smuts per våningsplan:
1–2 █████ (tung smuts)
3–7 ███ (finpartiklar)
8+ ██ (salt & pollen)
Byggnader i städer som exempelvis Täby med fler våningsplan brukar komplettera sin fasadplanering med fönsterputs i Täby för att hantera olika höjdnivåer.
Skyltfönster vs. kontorsfönster – två helt olika smutscykler
Skyltfönster utsätts för:
regn
avgaser
kundflöde
inbyggda lampor som avslöjar ALL smuts
högre krav på klarhet
Kontorsfönster påverkas mer av:
damm från luftsystem
internt ljus
skuggzoner
fettfilm från händer och öppningsmekanismer
Tabell – Smutscykler:
Fönstertyp | Frekvens | Orsak |
Skyltfönster | Var 1–2 vecka | Ljus + trafik |
Kontorsfönster | Var 4–8 vecka | Fetfilm + damm |
Höghusglas | Var 8–12 vecka | Vindpartiklar |
När arkitektur kräver teknisk storputs – specialutrustning & process
Vissa fönster kan inte hållas rena med vanlig puts. Då krävs teknisk storputs:
Steg 1 – Analys
Fönstrets höjd, placering, vinkel.
Steg 2 – Specialverktyg
teleskopstänger
avjoniserat vatten
högtryck för karmar
repteknik vid svåråtkomliga fasader
Steg 3 – Process
Förbehandling → Skrapa → Torka → Polera → Sidoljusinspektion
Steg 4 – Dokumentation
Alla höjdskillnader, smutspotentialer och intervaller loggas.
FAQ – Fönsterputs & arkitekturens påverkan
1. Varför smutsas vissa fönster ner mycket snabbare?
På grund av arkitekturens luftflöden, material och vinklar.
2. Hur mycket påverkar fasadmaterialet?
Betong, plåt och tegel släpper partiklar som fastnar på glaset.
3. Varför är hörnfönster extra utsatta?
Vindströmmar möts där och skapar turbulens.
4. Behöver olika våningsplan putsas olika ofta?
Ja – smuts varierar kraftigt med höjd.
5. Vad gör man åt svåråtkomliga fönster?
Man använder teknisk storputs med specialutrustning.
